ridum hovslageri loggo 2

 Ridum hovslageri & smide

"av Jordbruksverket Godkändhovslagare"
 
Hem Om ridum Kontakt Tjänster Produkter Fakta Länkar
Hovsjukdomar Nordisk Familjebok

 

 

Hals Has Hof Hofbeslagkonst Hofdjuren Hoflidanden Hofskägg

 

Has

 

Has, veter., hos husdjuren den del af
extremiteten, som ligger emellan skänken (tibia)
och skenbenet (metatarsus), utgöres eg. af 7
ben, h a s- 1. hälbenet (cakaneus), som bildar
hasspetsen och

största delen af hasens bakre kontur, rullbenet
(astragalus), som med nedre ändan af skankbenet
bildar själfva hasleden, i hvilken hasens böjning
och sträckning försiggå, samt de s. k. små-benen,
som äro ordnade i en undre rad, från hasens
insida räknadt, i :a, 2:a och 3:e küformiga benet
(os cuneiforme primum, secundum och tertium),
samt i öfre rad båt-benet (os scaphoideum)
och på yttre sidan tärningbenet (os cuboideum),
som går öfver bägge raderna. Hos hästen äro l :a
och 2 :a; kil-formiga benet sammanvuxna till ett,
det s. k. pyramidbenet (os pyramidale), och hos
idisslarna äro dessutom båt- och tärningbenen
förenade, så att benens antal här reducerats
till 5.

Hasen är en af de ledgångar, som vid rörelsen
mest ansträngas, och det är därför af största
betydelse för ett djurs värde, särskildt i
fråga om hästar, att hasen är välformad och
starkt byggd. Vid bedömande af hasen bör
man taga hänsyn till hasvinkeln, basarnas
ställning till hvarandra, hasens styrka och
sundhetstillstånd. Hasvinkeln, d. v. s. den
vinkel, som skänken och skenbenet bilda mot
hvarandra (hasledsböjningen), bör vara omkr. 45°,
och en lodrät linje från sittbensknölen bör,
då skenbenet står lodrätt, tangera hasspetsen
(fig. 1); är den väsentligt mindre och den
lodräta linjen från

has 1

 

 Fig. 1. Kegelbun-den hasställniug.
 Fig. 2. Krokhasig.  Fig. 3. Kakhasig.

sittbensknölen faller framom hasspetsen, kallas
hästen krokhasig (fig. 2), är den större och
den nämnda linjen faller bakom hasen, uppstår
rakhasighet (fig. 3). En rak has gör steget
kortare och rörelsen mera stötande, hvarigenom
ledgångarna frestas mera, och lämpar sig därför
ej för hästar, som behöfva springa på stengator
eller hård mark. Krokhasighet gör däremot
rörelserna mjukare och steget längre och passar
därför (om felet ej förekommer i för hög grad)
bättre för lättare hästar, men sträckningen
af hasen fordrar då större muskelkraft,
och en krokig has är därför ej önskvärd för
arbetshästar, där det är af vikt, att musklernas
kraft på bästa sätt tillgodo-göres. H åsarnas
ställning (hasledsställningen) bör vara sådan,
att afståndet dem emellan är ungefär J/4 af
afståndet mellan knälederna, hasspetsarna äro
riktade rakt bakåt och skenbenen parallella
(fig. 4). Stå hasarna för långt isär, kallas
ställningen vid-hasad eller vidhasig, hvarigenom
rörelsen blir tung och vaggande; stå de åter för
tätt tillsammans, säger man, att hästen "står
trångt", hvilket, om ställningen för öfrigt är
regelbunden, egentligen icke är att betrakta
som något fel. Kohasig benämnes ställ-
ningen, om hasspetsarna äro riktade inåt och
skenbenen divergera nedåt (fig. 5); därigenom
blir trycket i hasen ojämnt fördeladt, nämligen
starkast å ledens yttre sida, rörelsen blir
oregelbunden, så att fötterna komma att föras
i bågar inåt ("biljarderan de"), och vid
sträckningen sker en brytning i halsen j som
väsentligt försvagar kraften. Äro has-

has 2

Fig. 4. Regelbun-den hasställning.  Fig. 5. Kohasig.  Fig. 6. Hjulbent.

spetsarna riktade utåt och skenbenen
konvergerande, kallas ställningen hjulbent
(fig. 6). Trycket blir därigenom starkare på
hasens inre sida, hvilket är att betrakta
som ett jämförelsevis större fel, då hasen
där är väsentligt svagare byggd, och vid
sträckningar böjer sig benet utåt i hasleden
och rörelsen blir hvad man kallar "borrande",
d. v. s. hofven roterar vid sträckningen så,
att tån vrides inåt och trakten utåt, hvarigenom
sträckningen försvagas och skon starkt slites;
vid den hjulbenta ställningen komma fötterna
dessutom att föras i bågar utåt, och rörelsen
blir "nystande".

Hasens styrka beror hufvudsakligen på dess bredd;
särskildt är det af vikt, att hasen har god bredd
nedtill, så att den jämnt öfvergår i skenbenet,
ty därigenom blir den yta, med hvilken hasen
hvilar mot skenbenet, större och föreningen
dem emellan fastare. Hasens bredd upptill
beror hufvudsakligen på hasbenets längd; ett
långt hasben är af stor betydelse för styrkan,
emedan det utgör den häfstångs-arm, på hvilken
de muskler, som sträcka hasen, verkar. Är hasen
smal nedtill och skarpt af satt från skenbenet,
kallas den "knipt", hvilket alltid anger svaghet
och är att betrakta som ett stort- fel.

Hasen är på grund af sin komplicerade byggnad
och den ansträngning den vid rörelsen är
underkastad utsatt för en mängd sjukligheter. En
fullt frisk bör vara torr och ren. Torr kallas
den, då huden är tunn och underhudsbindväfven
sparsamt utvecklad, så att konturerna af själfva
skelettdelarna tydligt framträda och hasen kännes
fast och hård med mera kantiga konturer och utan
någon abnorm vätskeansamling i ledkapslar och
senskidor. Torr has anger en fastare, tätare
struktur i skelettet, som i hög grad förhöjer
styrkan i ledgångarna och vanligen äfven åtföljes
af en större fasthet i öfriga väfnader, såsom
muskler, senor och ligament. Svampig kallar man
hasen, om huden är tjock och underhudsbindväfven
rikligare utvecklad, så att konturerna bli mera
afrundade och hasen kännes mjukare vid tryck
med fingrarna; svampig has tyder på en lösare,
mera porös struktur i skelettet äfvensom i öfriga
väfnader och anger därför mindre

hållbarhet. Ren kallas hasen, då inga sjukliga
ben-uppdrifningar förekomma; dess bakre
kontur bör då vara fullkomligt rak och gå i
samma linje som skenbenet, dess inre kontur
i det närmaste plan och utan skarp afsats
öfvergående i skenbenet, och dess främre yta (i
hasvecket) likaledes jämn eller t. o. m. något
konkav. Markerad kallas hasen, då den med en
skarp afsats öfvergår i skenbenet, hvilket
stundom kan bero på en benuppdrifning å hasens
inre kontur, förorsakad af en sjukdomsprocess,
benämnd spätt, (se d. o.), och i så fall är
att betrakta som ett väsentligt fel, men ofta
äfven (särskildt hos ädlare hästar) förekommer
utan att vara beroende på sjuklighet. Fylld
benämnes hasen, då dess främre yta i hasvecket
är mer eller mindre utbuktad, beroende på en
ökad vätskeansamling i ledkapseln (se Fyllda
pannor). Harspatt är en åkomma, som visar sig
genom en utbuktning å hasens bakre kontur. Den
beror dels på ansvällning af hasens bakre
förstärkning sb and - ett starkt bindväfsband,
sora går från hasspetsen öfver hasens bakre
kontur till öfre ändan af skenbenet (s. k. "mjuk
harspatt") - förorsakad af försträckning eller
öfveransträngning och då vanligen medförande
halta, så länge inflammationen är färsk, men är,
sedan hältan upphört, mera att betrakta som ett
skönhetsfel. Dels beror harspatten endast på
en starkare utveckling af griffel-benshufvudet
och har i så fall intet att betyda, dels,
någon gång, äfven på samma sjukdomsprocess
som spätt (s. k. "hård harspatt") och kan då
medföra samma olägenhet som denna. Ofta beror
förändringen i hasens bakre kontur äfven därpå,
att has-och skenbenen i st. f. att ligga i samma
linje bilda en mer eller mindre tydlig vinkel
emot hvarandra (s. k. felaktig "inskening"),
hvilket är att betrakta som ett stort fel, som
i hög grad försvagar hasens styrka. Oxspatt,
kospatt 1. skakehpatt består i en ansvällning å
hasens yttre sida, vanligen framkallad genom slag
(t. ex. emot skaklarna); den är att betrakta
endast som ett skönhetsfel, utan inverkan på
djurets bruksvärde. Vattenspatt består i en
stark utbuktning af ledkapseln i hasvecket,
beroende på en ökad ansamling af led vätska
i hasleden, hasleds-galla (se L e d g a 11
a och Fyllda pannor). Genomgående hasgalla
består i en ökad vätskeansamling i en framför
akillessenan liggande slemsäck och visar
sig som en rundad utbuktning å ömse sidor
af nämnda sena; åkomman är jämförelsevis
ofarlig och medför sällan halta. Piphas,
ett skönhetsfel, men en fullkomligt ofarlig
åkomma, är en uppdrifning å själfva hasspetsen,
vanligen framkallad genom tryck eller slag och
oftast beroende på en ökad vätskeansamling
i en på hasbensspetsen liggande slemsäck.
E. T. N.


Copyright © Ridum hovslageri & smide. Alla rättigheter reserverade Användarvillkor. Integritetspolicy.